Skötsel av rosor

Skötsel av rosor är inte så svårt som det verkar. Se till att välja en bra plats att plantera på och följ våra råd för gödsling, vattning och beskärning. Håll också ögonen öppna för att stoppa eventuella angrepp i tid.

Artikeln innehåller affiliatelänkar

Rosor kommer antingen krukodlade eller barrotade. Krukodlade kan man plantera när som helst, men man bör undvika den varmaste delen av sommaren. Barrotade rosor planterar du på våren eller hösten. Den idealiska jorden är djup, näringsrik, väldränerad och helst lerhaltig. Blanda in kompostjord, grov sand och lite torv, då rosor gillar svagt sur jord – eller köp färdig rosjord på påse. Blanda även in lite benmjöl för att ge långtidsgödning men gödsla annars inte vid plantering.

Erbjudande hos odla.se

Planteringsplatsen bör få åtminstone sex timmars sol per dag. En luftig växtplats skyddad från hårda vindar är idealisk. Om man planterar mot en husvägg bör man undvika söderläge. där kan det bli för varmt. Inte närmare husväggen än 50 cm eller under takutsprång, eftersom det då blir för torrt. Det får inte heller stå vatten på platsen. Varken på sommaren eller under vintern för då dör rötterna av syrebrist.

Rosor för alla trädgårdar

Håll din ros glad

Redan etablerade rosor gödslar du på våren samtidigt som du beskär dem. Köp speciell rosgödsel eller ta ett par spadar kogödsel och ett par nävar benmjöl som du krattas ner i jorden kring större buskrosor. Något mindre för rabattrosor. Sorter som blommar kontinuerligt eller remonterar behöver extra gödsel ett par gånger fram till juli. Men inte senare, så att de hinner förveda sig innan vintern kommer. Man kan med fördel använda pelleterad hönsgödsel, gräsklipp eller flytande trädgårdsgödsel.

Rosor vill ha mycket vatten och det är därför viktigt att vattna under torrperioder.  Ju lättare eller sandigare din jord är desto mer vatten behövs. Vattna rejält, minst 20 liter per planta. Vattna direkt på jorden kring rosen – inte med spridare som väter ner bladverket och gör att risken för svampangrepp ökar. Etablerade buskrosor som har djupgående rötter behöver du inte vattna om det inte länge varit mycket varmt och torrt och jorden är sandig.

Välj rätt sorts ros till din trädgård

Skötsel av rosor inför vintern

Att kupa känsliga rosor med jord inför vintern förbättrar förutsättningarna att de inte ska få av köldskador. Vilka rosor som behöver kupas beror på deras vinterhärdighet och var i landet du bor. Du bör hursom inte kupa rosorna för tidigt då fuktig jord är en bra grogrund för svampsjukdomar. Använd jorden i rabatten för att bygga upp en kulle runt de nedre delarna av rosen, ju högre jordkupa desto bättre skydd. Ge ett extra skydd genom att använda fallna löv i trädgården som ett värmande täcke i rabatten. Även granris är bra att använda. Både under vintern och våren kan rosorna behöva skydd mot solen, då den gör att vattnet dunstar bort innan växterna kan suga vatten ur den frusna jorden och riskerar att torka ut. Lägg på ett skydd i form av till exempel säckväv eller granris på låga plantor.

Välj rätt växter till trädgården

Beskärning, inte så svårt!

Huvudbeskärningen gör du under våren och det är en viktig del av skötsel av dina rosor. För rabattrosor gäller björkarnas “musörontid”, men för härdiga buskrosor kan man börja redan i mars-april om det inte är mycket kallt. Använd en vass sekatör så att du inte river sönder rosornas grenar. Klipp alltid ovanför en utåtriktad knopp, och skott som korsar varandra ska du klippa bort. Gör diagonala snitt och är rosens grenar frusna eller angripna klipper du ner till frisk ved. De döda kvistarna är torra och bruna.

Rabattrosor – klipp bort alla svaga grenar och skär ner de grova grenarna till 10 – 20 cm ovan marken.

Buskrosor – många blommar på fjolårsskott och du ska därför inte beskära dem så hårt, bara putsa lite. Ta bort äldre och skadade grenar.

Klätterrosor – ta bara bort gamla och risiga skott. Ta det försiktigt när du kortar in skotten så du inte tar skott, som senare skulle ha blommat. Inga klätterrosor ska du beskära de första åren efter plantering.

Vildrosor behöver ingen egentlig beskärning. Ta bara bort gamla eller skadade grenar, korta ner nya skott till hälften om busken ska grena sig

Icke-rotäkta rosor kan skicka upp vildskott från grundstammen. De känns igen på att de är rikligt försedda med taggar och har annorlunda blad och kommer under förädlingsstället, ta bort ända nere i marken så nära stammen det går.

Läs vårt test av sekatörer – bästa klippet

Skötsel av rosor – bli av med angrepp

Insektsangrepp – bladlus och rosenstrit är de vanligaste skadedjuren på rosor. De äter blad och hämmar tillväxten. Bekämpa genom att spruta rosorna med såplösning (blanda 0,5 dl såpa med 1 liter vatten) och kläm ihjäl lössen du ser.

Svampsjukdomar  – om rosen har fått svartfläcksjuka (gulnande blad med bruna fläckar), mjöldagg (gråvita blad), rost (gula fläckar), och barkfläcksjuka (bruna fläckar på stammen) gäller det att ta bort angripna delar. Om detta inte sker kan hela plantan snabbt insjukna, med bladavfall eller genom att delar av växten dör. Svampsjukdomar drabbar inte alla rosor lika hårt, så fråga i plantskolan efter sorter som är mer motståndskraftiga. Olika svampangrepp gynnas av olika väderlek, så tappa inte sugen och byt ut plantorna efter bara en säsong.

Se till att rosorna står fritt, då svampen frodas som bäst i hög luftfuktighet och stillastående luft. I handeln finns växtsåpor och växtvårdsmedel som är effektiva. Så fort du ser blad med fläckar ska de tas bort och se till att städa noga runt plantan på hösten, så att sporerna inte ligger kvar under vintern. Plantor som är saftspända står lättare emot mjöldagg, så låt inte rosorna torka ut.

Håll ögonen öppna för angrepp

Det finns flera steklar som kan angripa rosor. Rosenbladsstekeln äter upp bladen, bladrullstekeln rullar ihop bladen, rosenskottstekeln får nya skott att vissna. Steklar lägger sina ägg på blad eller skott och när larverna sedan kläcks och borrar sig in vissnar delarna. Bästa sättet att bli av med steklarna är att klippa bort och bränna angripna växtdelar så att insektens livscykel bryts. Om larverna får kläckas och leva kvar övervintrar de och lägger ägg igen nästa år. Det finns också kemiska medel att köpa i handeln.